Motion om professionell offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling (2007:1091) även kallad LOU gäller sedan 2008 och är baserad på EU-direktiv från 2004. Tidigare har vi haft liknande bestämmelser. Principen är att inköp av myndigheter och vissa andra organisationer som är finansierade med allmänna medel som överstiger ca 500 000 kr (egentligen 50 000 €) skall utannonseras och anbud tas in.

Problemet är att vi i Sveriges kommuner och landsting har katastrofalt dåliga upphandlare. Som exempel kan nämnas avtalet med OneMed som SLL (Stockholms Läns Landsting) fattade, och som resulterade i strumpbyxor för uppemot 6000 kr paret.  När detta avtal nyligen omförhandlades och kortades ner med ett par år förband sig SLL att lämna positiva referenser till detta dubiösa företag! Ett helt felaktigt beslut eftersom det innebär att positiva referenser från Stockholms Läns Landsting kommer att betraktas som helt värdelösa framöver.

Det allra sämsta är dock OPS (Offentlig Privat Samverkan). En princip, uppfunnen av riskkapitalbolag huvudsakligen från Storbritannien, som betyder Bygg nu – låna från oss till skyhög ränta – ändra ingenting för då blir allting väldigt mycket dyrare -betala senare. Hur vansinnigt detta koncept är framgår med all önskvärd tydlighet av boken ”Sjukt Hus” av Henrik Ennart och Fredrik Mellgren, som till största delen handlar om alla turer kring Nya Karolinska Sjukhuset , NKS.

Sveriges första OPS-avtal: Arlanda Express som innebar att A-train fick monopol på sträckan Stockholm-Arlanda och fick rätt att ta ut vilka avgifter de ville i 45 år, till år 2045, med möjlighet till förlängning i ytterligare 10 år. Dessutom fick de rätt att ta betalt av andra tåg som stannar vid Arlanda! Efter 4 år sålde A-train till det Australiska riskkapitalbolaget Macquarie för 400 miljoner. Avkastningen var extrem med ett kassaflöde på runt 300 miljoner betalade sig investeringen flera gånger om. Med ett mikroskopiskt eget kapital på 0,5 % gav det en avkastning på astronomiska 1 500 %.

Nyligen såldes bolaget till ett annat bolag i Australien för 3,8 miljarder. Banan är fullbetald för länge sedan. Vinster för 350 miljoner slussas varje år ut från Sverige, samtidigt som idén bakom projektet – miljöskäl – är förverkad eftersom de höga avgifterna på Arlanda Express gör att flertalet tar bussen eller egen bil till Arlanda av ekonomiska skäl.

Värst av allt: Nya Karolinska Sjukhuset finansierat genom OPS till en kostnad av 52 miljarder – världens dyraste sjukhus. SLL betalar årligen ca. 9 %  ränta till Skanska och Innisfree, det sistnämnda ett skattesmitarföretag i Luxemburg. 1,6 miljarder varje år betalar vi i bara ränta på det lånet och amorterar nästan ingenting förrän vi närmar oss år 2040. I stället kunde vi ha lånat till 0 % ränta hos Riksgälden. År 2040 har SLL betalt uppskattningsvis 70 miljarder kronor till Skanska och Innisfree, svenska skattepengar som till väsentlig del gått obeskattat till skattesmitarföretag utomlands.

Upphandlingarna sker ofta så att oerfarna amatörer – politiker eller politiskt tillsatta tjänstemän – ställs mot erfarna kallhamrade riskkapitalister som vet precis hur slipstenen skall dras så att det blir maximalt fördelaktigt för dem själva och maximalt ofördelaktigt för oss skattebetalare. Förment opartiska, men i själva verket ytterst partiska konsultbolag som t.ex PwC (PriceWaterhouse Coopers) har bidragit till att fullständigt grundlura beställarna.

Bättre vore om kommuner och landsting tar in offerter från och anlitar opartiska seriösa bolag med hög affärsjuridisk kompetens som kan medverka i alla offentliga upphandlingar.

Jag/vi yrkar på

  • att professionella upphandlare med hög juridisk kompetens anlitas i Stockholms kommun och i Stockholms läns landsting vid alla offentliga upphandlingar.
  • att Moderaterna verkar för att principen OPS ej mer används i Sverige.

Skärholmen den 31 januari 2017.

Bengt Johansson

Referens:

Henrik Ennart och Fredrik Mellgren: Sjukt Hus. Globala Miljardsvindlerier från Lesotho till Nya Karolinska.

Ordfront förlag Stockholm. 2016.

 

Förbundsstyrelsen yrkade "besvara" på att-sats 1, och avslag på att-sats 2 trots att de egentligen höll med. Detta blev även stämmans beslut.

 

Tillbaka till Mina motioner 2017

Tillbaka till Min förstasida